Microsoft word - avtalet.rtf

SAMGÅNGSAVTAL MELLAN LILJENDAL,
PERNÅ OCH STRÖMFORS
FÖR BILDANDE AV EN NY KOMMUN

1. DEN NYA KOMMUNENS UTVECKLINGSMÅL
Detta avtal är ett avtal om ordnande av förvaltning och service enligt 9 § i kommunindel-ningslagen. Kommunindelningen ändras så att kommunerna Liljendal, Pernå och Strömfors samt Lovisa stad upphör att verka och kommunerna sammanslås till en ny kommun. Målen för samgången mellan kommunerna Liljendal, Lovisa, Pernå och Strömfors och den nya kommunens utvecklingsmål är att 1. trygga en välfungerande kommunal basservice nära invånarna 2. stärka kommunstrukturens ekonomiska resurser och effektivitet inom området i syfte att skapa förutsättningar för en högklassig och bra serviceproduktion för befolkningen inom området, 3. skapa attraktiva förutsättningar för befolknings- och arbetsplatsutvecklingen, 4. utveckla den nya kommunen till en aktiv och betydande regional aktör, 5. undanröja förvaltningsgränserna inom serviceproduktion, resurshantering, markanvänd- ning och planläggning samt förenhetliga samhällsstrukturen inom området, 6. skapa goda förutsättningar för näringslivets utveckling, 7. fortsätta som en trygg, människonära, havsnära och landsbygdsartig boendekommun 8. upprätta ett nära samarbete med grannkommunerna 2. GENOMFÖRANDET AV KOMMUNERNAS SAMGÅNG
1. Samgången mellan kommunerna träder i kraft 1.1.2010 2. Avtalet gäller i enlighet med 9 § i kommunindelningslagen i tre (3) år efter det att kom- munindelningen trätt i kraft. Arbetstagarnas och tjänsteinnehavarnas uppsägningsskydd gäller dock i fem (5) år i enlighet med 13 § i kommunindelningslagen. Parterna uttrycker sin gemensamma vilja att under avtalstiden skapa en enhetlig kommunhelhet, där olika invånargrupper och kommundelar behandlas så jämlikt och rättvist som möjligt. 3. Kommunindelningen ändras så att kommunerna Liljendal, Pernå och Strömfors samt Lovisa stad upphör att verka och kommunerna sammanslås till en ny tvåspråkig kom-mun, dock så att kommunens gränsområden har möjlighet att lösgöra sig från detta avtal. 4. Den nya kommunens namn är Loviisa – Lovisa och den använder benämningen stad. 5. En planeringstävling anordnas om den nya kommunens vapen. 6. Samkommunen för hälsovården i Lovisanejden upplöses 1.1.2010 och dess verksamhet uppgår i den nya kommunens verksamhet. Den nya kommunen och Lappträsk kommun bildar ett samarbetsområde som sköter primärvården och sådana uppgifter inom social-väsendet som är anslutna till primärvården. 3. SERVICEMÅL OCH PRINCIPER FÖR ORDNANDET AV SERVICEN

3.1. Allmänt om ordnandet av servicen

När serviceverksamheten ordnas iakttas den i 9 § i kommunindelningslagen nämnda planen
över hur kommunernas servicestrukturer samordnas så att lönsamheten och effektiviteten
förbättras.
Separata avtal ingås i enlighet med 33 § i kommunindelningslagen om de sammanslagningar
av serviceprocesser och de investeringar som genomförs före 1.1.2010.
3.2. Allmänna servicemål

Servicen ordnas i första hand enligt principen för närtjänster.
Samservicen utvidgas till hela nejden via samservicekontor.
Upphandling och stödtjänster koncentreras till en särskild enhet.
Ordnandet av servicen påverkas också genom att vägförbindelserna förbättras, användning-
en av kollektivtrafik effektiveras samt genom att teknologin utnyttjas.
3.3. Ordnandet av servicen

Genom att Lovisa stad och kommunerna Liljendal, Pernå och Strömfors går samman tryggas
invånarnas tillgång till service och en högklassig utveckling av den samt en god boendemil-
jö. Den nya kommunen har som mål att säkerställa en positiv utveckling av servicenivån ge-
nom att stärka ekonomin och effektivisera verksamheten inom området.
Angående ordnandet av servicen konstateras särskilt följande: ƒ Med tanke på en effektiv och ekonomisk verksamhet är det viktigt att förvaltnings- och ekonomitjänsterna produceras centraliserat så att den nya kommunens förvaltnings- och ekonomitjänster förläggs till Lovisa centrum. ƒ Inom Liljendal, Pernå och Strömfors kommuners samt Lovisa stads nuvarande områden inrättas samservicekontor som erbjuder invånarna behövliga närtjänster. Syftet med samservicekontoren är att i mån av möjlighet erbjuda kommuninvånarna kommunala, statliga och församlingens tjänster i form av närtjänster. ƒ Landsbygdsmyndigheternas tjänster sammanslås till en helhet vars funktioner förläggs till samservicekontoret i Liljendal. Avsikten är att servicekontoret i Liljendal ska fungera som en s.k. rörlig enhet, dvs. att det ska komma till kunderna. Vid sidan av rådgivning ska det också sköta utvecklingen av landsbygdsnäringarna. Landsbygdsmyndigheternas viktigaste tjänster finns också tillgängliga på områdets samservicekontor. Avbytarservi-cen sköts med undantag av Strömfors centraliserat från Liljendal. • Social- och primärvårdstjänsterna sammanslås i sin helhet. Samkommunen för hälsovår- den i Lovisanejden upplöses och inlemmas i den nya primärkommunens förvaltning. Den blivande kommunen och Lappträsk kommun bildar ett samarbetsområde som sköter primärvården och sådana uppgifter inom socialväsendet som är anslutna till primärvår-den. Den nya kommunen är samarbetsområdets värdkommun. Lappträsk sköter själv sin åldringsvård i nuvarande omfattning. Ett separat avtal upprättas om samarbetet. • Den nya kommunen är medlem i Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt. Den nya kommunen förbinder sig att hänvisa dem som är i behov av specialiserad sjukvård – i första hand den befolkning som bor inom nuvarande Strömfors kommuns område – till sjukhus eller andra enheter inom Kymenlaakson sairaanhoitopiiri oberoende av om det är fråga om brådskande eller icke brådskande behov av specialiserad sjukvård om kun-den så önskar. Den nya kommunen ser till att de anvisningar som behövs för att uppfylla detta syfte meddelas. Mellan den nya kommunen och Kymenlaakson sairaanhoitopiiri upprättas ett separat avtal, som gäller även efter 2013. • Likaså förbinder sig den nya kommunen till att invånarna i randområdena har rätt att även i fortsättningen anlita grannkommunernas hälsovårds-, dagvårds- och skolväsens tjänster enligt nu gällande praxis. ƒ Nätet för den grundläggande utbildningen och gymnasienätet inom området bibehålls under den tid som avtalet är i kraft. Den nya kommunen respekterar de skolavtal som in-gåtts med parterna i detta avtal. Den grundläggande utbildningen på årskurserna 0-6 ordnas i form av närtjänster. Under-visningsservicen i Lovisanejden organiseras i enlighet med den utredning som färdig-ställdes hösten 2006. Behovet av att förnya strukturen baserar sig på såväl ekonomiska som funktionella faktorer. Ett gemensamt skolväsen bildas i samband med kommunfu-sionen. Utvecklingen av skolnätet sker i huvuddrag enligt följande: - En skolenhets minimistorlek är i fortsättningen i regel en skola med 3 lärare och minst 40 elever, om det inte för en enskild skolenhet som är mindre än denna kan påvisas särskilda grunder ∗) för att den ska bibehållas. - Övre gränsen för de skolvisa kostnaderna per elev inom förskoleundervisning, grundläggande utbildning och specialundervisning som ska överskridas för att dis-kussioner om kostnadsnivån och en ändamålsenlig användning av resurserna ska inledas är den riksomfattande genomsnittliga kostnaden euro/elev + 20 %. - Närskolprincipen iakttas då skolnätet utvecklas. - Det nuvarande skolnätet anses vara ändamålsenligt för årskurserna 7-9 inom den grundläggande utbildningen. De ändringar som sker i den nya kommunens ålders-struktur och språkindelning samt de gällande skolavtalen med andra kommuner inverkar på de omvärderingar av skolnätet som görs i framtiden. - Förutsättningen för att trygga gymnasieutbildningens kontinuitet och dragnings- kraft inom den nya kommunen är att de nuvarande två gymnasierna fortsätter sin verksamhet i Lovisa. - Eleverna inom randområdena har möjlighet att gå i närmaste skola i en grannstad eller grannkommun. Den nya kommunen står för kostnaderna för elevtransporter. - Specialundervisningen ordnas i form av regionala tjänster. ƒ Ledningen för den nya kommunens tekniska väsende och beställningen av service kon- centreras till Lovisa. De förvaltnings- och myndighetstjänster inom det tekniska väsen-det som invånarna behöver fås på områdets samservicekontor.
4. MARKANVÄNDNING, PLANLÄGGNING, UTVECKLING OCH
NÄRINGSVÄSENDET
Markanvändningen och planläggningen utgör centrala instrument för en dynamisk utveck-
ling av den nya kommunen. För den kommun som bildas utarbetas en markanvändningsstra-
tegi enligt kommunens målsättningar samt mål för markanvändningen, där man särskilt be-
aktar en jämlik utveckling av kommunens olika delområden som utgår från deras egna styr-
kor och särdrag samt det redan utförda utvecklings- och planläggningsarbetet. Planering av
markanvändningen på generalplanenivå inom hela kommunområdet är en skyldighet enligt
markanvändnings- och bygglagen. Presentation av mål och åtgärder för planeringen av den
strategiska markanvändningen är också enligt ramlagen en förutsättning för samgång mellan
kommuner.
4.1. Allmänna mål för markanvändningen och planläggningen
∗) Teutjärven koulu som finns i nuvarande Strömfors kommun fortsätter sin verksamhet åtminstone så länge som detta avtal är i kraft. Teutjärven koulu är den enda skolan för de norra byarna i Strömfors efter det att Haavisto-Joensuun koulu och Virböle skola dragits in 1.8.2007. Den markpolitiska målsättningen är en dynamisk kommun med flera centra. Detta möjlig-
görs med hjälp av goda trafikförbindelser och logistik och jämlik utveckling av de olika de-
larna i enlighet med godkända strategier.
De markpolitiska målsättningarna och strategierna godkänns av den nya kommunens full-
mäktige på basis av de linjedragningar som organisationskommissionen lagt fram.
Det första skedet i planeringen av markanvändningen är att sätta ett områdesstrukturmål i
enlighet med kommunens servicestrategi samt näringspolitiska, bostadspolitiska och mark-
politiska program. I den anges tyngdpunktsområdena för utvecklingen och utvecklingskorri-
dorerna.
4.2. Strategisk generalplan och planläggningsprogram
En strategisk generalplan utarbetas för hela kommunområdet i enlighet med det satta målet.
I den strategiska generalplanen anges utvecklingsmålen för varje delområde i kommunen,
reserveras generellt de områden som behövs för verksamheterna, presenteras den målinrik-
tade tidsplanen och bedöms de sociala och ekonomiska konsekvenserna som genomförandet
av planen har regionalt och i sin helhet med den noggrannhet som planen förutsätter.
Utgående från den strategiska generalplanen kan man utarbeta områdesmässigt noggrannare
delgeneralplaner för sådana områden som saknar generalplan eller där man konstaterar att
det finns behov av att revidera generalplanen. Den strategiska generalplanen kan vid behov
också genomföras genom detaljplaner.
Planeringen av markanvändningen genomförs i enlighet med det planläggningsprogram som
görs upp. Med planläggningsprogram avses den planläggningsöversikt enligt markanvänd-
nings- och bygglagen som ska upprättas en gång om året. Markanvändningsarbetsgruppen
bereder planläggningsprogrammet för organisationskommissionen. Det första planlägg-
ningsprogrammet godkänns i kommunfullmäktige, varefter planläggningsprogrammet, som
uppdateras varje planeringsperiod, är en del av kommunens verksamhetsplan.

4.3 Utveckling och näringsväsendet
Kommunen utvecklas jämlikt så att man stöder sig på områdets styrkor och möjligheter. Fö-retagsverksamheten styrs genom gemensam planläggning särskilt till de utvecklingskorrido-rer som riksvägarna bildar. Områdets styrkor är skärgården, landsbygden samt boendekvali-teten. Starka branscher med klar tillväxtpotential stärks. Att identifiera tillväxtbranscherna, priori-tera dem och välja åtgärder är en kontinuerlig process. Branscher som är starka i dag och som stärks är i första hand energibranschen, logistik och transport, båtindustri, mekanisk trävaruindustri, livsmedelsindustri samt jordbruk med tillhörande näringsverksamhet. Bran-scher i utveckling är bl.a. turism, vård- och välfärdstjänster samt kreativa verksamhetsområ-den. För att kunna möta förändringarna inom näringslivet förutsätts en snabb och vaken organisa-tion samt goda kontakter med näringslivets aktörer. Verksamheten måste tryggas såväl re-surser som riskkapital. För att trygga kopplingen till ett demokratiskt beslutsfattande inrättas en utvecklings- och näringssektion som lyder under stadsstyrelsen och som har till uppgift att - utveckla näringslivet och välja tyngdpunktsområden - marknadsföra boendet - stärka livskraften - delta i de strategiska linjedragningarna för markanvändningen Det operativa arbetet kan flyttas över till det utvecklingsbolag som kommer att grundas. För att utveckla näringsväsendet förbereder man sig på att utarbeta en regional näringsstra-tegi tillsammans med företagarna.
5. DEN NYA KOMMUNENS ORGANISATION OCH VERKSAMHET
Organisationskommissionen och interimistisk förvaltning
För den nya kommunen tillsätter länsstyrelsen i enlighet med 29 § i kommunindelningslagen en organisationskommission inom en månad från det att statsrådet har beslutat om ändringen i kommunindelningen. Organisationskommissionen sköter förberedelserna inför ordnandet av kommunens förvaltning till dess den nya kommunens kommunstyrelse valts och den in-leder sin verksamhet. Före länsstyrelsens beslut om tillsättande inleder den av kommunsty-relserna föreslagna organisationskommissionen dock sin verksamhet interimistiskt omedel-bart efter det att detta avtal godkänts. Till organisationskommissionen kommer man överens om att föreslå 13 medlemmar, av vil-ka stadsstyrelsen i Lovisa föreslår fem (5) medlemmar och personliga ersättare för dem, kommunstyrelsen i Liljendal två (2) medlemmar och personliga ersättare för dem, kommun-styrelsen i Pernå tre (3) medlemmar och personliga ersättare för dem samt kommunstyrelsen i Strömfors tre (3) medlemmar och personliga ersättare för dem. Dessutom väljs till organi-sationskommissionen fyra (4) representanter för personalen enligt huvudavtalsorganisation. Personalens representanter har rätt att närvara och yttra sig vid organisationskommissionens möten. Kommissionen väljer inom sig ordförande och vice ordförande. Vid valet av medlemmar iakttas proportionalitet i enlighet med föregående kommunalval inom hela området. För beredningen, föredragningen och verkställigheten av de ärenden som behandlas i orga-nisationskommissionen ansvarar direktörernas beredningsgrupp i Lovisanejden, som består av de nuvarande kommundirektörerna och hälsovårdssamkommunens hälsovårdsdirektör samt Lovisas stadssekreterare och Pernås ekonomichef. Organisationskommissionen utser beredningsgruppens ordförande. Beredningsgruppens ordförande ska väljas från en annan kommun än organisationskommissionens ordförande. Organisationskommissionen tar i början av 2009 upp Lappträsks kommuns representation i kommissionen och beslutar om den. Organisationskommissionen förbinder sig att sammankalla fullmäktige till ett gemensamt möte minst tre gånger, senast 30.11.2008, 31.5.2009 och 30.11.2009. Vid dessa möten in- formeras om och diskuteras viktiga ärenden i anslutning till förberedelserna för den nya
kommunen.
5.2.
Förtroendevaldaorganisation och beslutsfattande
Den nya kommunens förtroendevaldaorganisation iakttar det nuvarande beslutssystemet i kommunerna, vilket kompletteras och justeras till behövliga delar så att det betjänar hela den nya kommunen jämlikt. Angående förtroendevaldaorganisationen konstateras särskilt följande:

5.2.1. Fullmäktige
Med stöd av 24 § i kommunindelningslagen föreslås att den nya kommunen under den första
och den andra valperioden, dvs. åren 2010-2012 och 2013 -2016, har 59 ledamöter i full-
mäktige. Under den tredje valperioden övergår man till det antal fullmäktigeledamöter som
utvisas av kommunens invånarantal enligt 10 § i kommunallagen (365/1995), dvs. när
kommunens invånarantal är 15 001 – 30 000 är antalet fullmäktigeledamöter 43.
5.2.2. Stadsstyrelse
Stadsstyrelsen har 11 ledamöter. Under perioden 2010–2012 tryggas den regionala represen-
tationen så att från varje kommun som upplöses väljs minst två representanter till den nya
stadsstyrelsen.

5.2.3. Revisionsnämnd
Revisionsnämnden har sju (7) ledamöter.

5.2.4. Nämnder
Nämnderna har en sammansättning med 11 ledamöter med undantag av centralvalnämnden
som har fem (5) ledamöter. Under perioden 2010–2012 tryggas den regionala representatio-
nen så att från varje kommun som upplöses väljs minst två representanter till de nämnder
som tillsätts, med undantag av centralval- och revisionsnämnden.
Nämnderna är:
- Centralvalnämnden
- Kulturnämnden
- Landsbygdsnämnden
- Grundtrygghetsnämnden
- Byggnads- och miljönämnden
- Bildningsnämnden
- Tekniska nämnden
- Fritidsnämnden


5.3.
Användningen av sammanslagningsunderstöd

Den nya kommunen får enligt 38, 39 och 40 § i kommunindelningslagen ett sammanslag-
ningsunderstöd på sammanlagt 6,16 miljoner euro. Sammanslagningsunderstöden betalas
under tre år så att under det första året (2010) betalas 40 %, det andra året 30 % och det tred-
je 30 %.
I detta avtal om ordnande av förvaltning och service kommer man överens om sammanslag-ningsunderstödens användningsändamål och eurobelopp. En skicklig användning av under-stöden förutsätter ett omsorgsfullt planerings- och beredningsarbete under de år som föregår sammanslagningen. Det är ändamålsenligt att genomföra en del av de åtgärder som täcks med sammanslagningsunderstöd redan 2008 och 2009 och kommunerna bör därför komma överens om förfaringssätten för dem. Sammanslagningsunderstöden inriktas på åtta utvecklingshelheter enligt följande: 1. Precisering av kommunstrategin, utarbetande av dess
kommunikationsdel och effektivisering av
kommuninvånarkommunikationen 2008 – 2012
100 000 €
Serviceutveckling
a. Uppgöranade och genomförande av kommunstrategins servicedel 40 000 € Personal
1 455 000 €
a. Stegvis harmonisering av personalens löneskillnader, 09-11 b. Ökad användning av personliga lönetillägg c. Främjande av personalens välmående d. Uppbyggnad av en gemensam servicekultur g. Utarbetande av kommunstrategins personaldel i. Pensionsarrangemang och övriga personalarrangemang Fusionskostnader
384 000 €
Förvaltningsutveckling
613 000 €
a. Anpassning och anskaffning av datasystem b. Uppbyggnad av IT-förbindelser, "kommunnät" Tryggande av demokrati
100 000 €
a. Utbildning och seminarier för förtroendevalda b. Verksamhet som ökar kommuninvånarnas delaktighet,
UTVECKLINGSKORGAR
Näringslivsutveckling
a. Utarbetande och förankring av kommunstrategins näringsdel b. Grundande av ett näringsbolag och reservering av rörelsemarginal 200 000 € c. Främjande av näringar i utvalda målbranscher Förbättring av boendetrivseln
430 000 €
a. Effektiverat underhåll av enskilda vägar Sammanslagningsunderstödets återstående del, 2 500 000 €, fördelas enligt invånarantalet (31.12.2007) för investeringar inom den nya kommunens område (inom varje kommun som upplöses). Investeringarna bör främja den nya kommunens utveckling och de bör inte med-föra driftskostnader för den nya kommunen. På basis av invånarantalet fördelas den andel av sammanslagningsunderstödet som används för investeringar inom de kommuner som upplöses enligt följande: Liljendal 227 323 €
1 158 077 €
627 135 €
463839 €
2 500 000 €
De användningsobjekt som kommunerna föreslår bör meddelas organisationskommissionen senast 31.3.2009. 6. PERSONAL
Kommunens ordinarie personal övergår i anställning hos den nya kommunen på det sätt som kommunindelningslagen förutsätter så att de ordinarie tjänsteinnehavarna och de arbetstaga-re som har arbetsavtalsförhållanden som gäller tills vidare i de kommuner som upplöses för-flyttas till motsvarande tjänste- och arbetsavtalsförhållanden i den nya kommunen till upp-gifter som lämpar sig för dem. De villkor i anställningsförhållandet som vid tidpunkten för övergången har varit gällande hos den arbetsgivare som upplöses för den personal som för-flyttas är bindande för den nya kommunen på det sätt som föreskrivs i kommunindelnings-lagen. Den ordinarie personalens anställningsförhållanden tryggas för fem (5) år fr.o.m. 1.1.2010. Den visstidsanställda personalen övergår i anställning hos den nya kommunen för den an-ställningstid som vid övergången varit gällande hos den arbetsgivare som upplöses. Även den visstidsanställda personalen behåller de anställningsvillkor som varit gällande vid tid-punkten för övergången till utgången av anställningstiden. Personalens löner harmoniseras under en avtalsperiod på tre (3) år så att arbetstagare med lika krävande arbete får en lika stor uppgiftsrelaterad lön. Ett interimistiskt samarbetsorgan bildas utan dröjsmål. Ovan nämnda principer tillämpas också på den ordinarie och den visstidsanställda persona-len vid Samkommunen för hälsovården i Lovisanejden, som också upplöses. De mål som hänför sig till personalens utveckling i den sammanslagna kommunen är att 1. Förena resurserna enligt principen för god personalförvaltning och trygga den nuvarande personalens ställning i övergångsskedet. 2. Undanröja överlappningar inom förvaltningen, klarlägga personalens arbetsfördelning och stärka arbetstagarnas specialkunnande. - Det grundas en enhet för träning och placering av personalen som stöder personalens placering i nya uppgifter samt fungerar som koordinator för utvecklingsprojekt. 3. Stärka stadens ställning som arbetsgivare i konkurrensen om nya arbetstagare. Kommunernas samgång ger möjlighet att granska och utveckla tjänsteinnehavarorganisatio-
nen från funktionella utgångspunkter. Personalen kommer dock till största delen att behålla
sina nuvarande uppgifter. I första hand inom förvaltningen, planeringen och vissa centralise-
rade stödtjänster kommer situationen att ändras mera och omorganiseringar behövas. Den
nya kommunens organisation tas i bruk enligt samma tidsschema som kommunerna går
samman. Vissa personalarrangemang i samband med införandet av den nya organisationen
förutsätter dock en övergångsperiod.
Vid anpassningen av personalen granskas alla olika alternativt individuellt. Avgörandena
träffas i växelverkan utgående från förhandlingar med personalen. De som är i chefsställning
och sektorchefer väljs stegvis i första hand genom intern ansökan eller förflyttning då den
nya organisationen bildas.
Om förflyttningen av kommundirektörerna i de kommuner som går samman bestäms särskilt
i 15 § i kommunindelningslagen. Därför kommer man i detta avtal om ordnande av förvalt-
ning och service överens om kommundirektörernas ställning.

Kommundirektörerna övergår i anställning hos den nya kommunen för en viss tid på fem (5)
år från och med 1.1.2010 som följer:
Olavi Kaleva

Med stadsdirektören ska ett direktörsavtal göras upp.
Kommunerna förbinder sig till att tjänster och befattningar som blir lediga före samgången i regel inte besätts som ordinarie. En plan för och beslut om den nya kommunens personalarrangemang görs upp senast 30.4.2009. Samarbetet mellan den nya kommunarbetsgivaren och personalen ordnas enligt principerna i det allmänna avtalet och det lokala samarbetsavtalet för den nya kommunen. 7. ÖVRIGA ARRANGEMANG SOM SAMGÅNGEN MEDFÖR
7.1. Samarbetsavtal
Lovisanejdens interna samarbetsavtal sägs upp och avtalen med Lappträsk omförhandlas så
att Lappträsk kan ansluta sig till den nya kommunen så smidigt som möjligt.
När organisationskommissionen inleder sin verksamhet har den i uppgift att utan dröjsmål
inleda förhandlingar om nödvändiga ändringar i sådana avtal om kommunalt samarbete eller
andra frågor och arrangemang om vilka Liljendal, Lovisa, Pernå och Strömfors har överens-
kommit med andra kommuner och aktörer.
7.2. Egendom, skulder och förpliktelser
När de fyra kommunerna upphör att verka 31.12.2009 och den nya kommunen bildas
1.1.2010, övergår samtliga kommuners egendom, skulder och förpliktelser i enlighet med 19
§ i kommunindelningslagen till den nya kommunen.
7.3. Samfunds och stiftelsers hemort
Den nya kommunen blir hemort för de bolag, andelslag, föreningar och stiftelser samt andra
samfund som verkar inom de fyra kommunernas område. Myndigheterna gör i enlighet med
32 § i kommunindelningslagen på tjänstens vägnar de nödvändiga ändringarna i registren.
7.4. Ändringar av vägnamn
Överlappande gatu-/vägnamn avlägsnas före ingången av 2010.
8. PRINCIPERNA FÖR SKÖTSELN AV EKONOMIN
8.1. Huvudmålsättning
Huvudmålsättningen för ekonomistrategin är att skapa stabilitet, konkurrenskraft och lång-
siktighet i kommunens ekonomi. Ett sunt ekonomiskt underlag utgör grund för den nya
kommunens stabila verksamhet och för utvecklingen av den.
8.2. Nyckelfaktorer för ekonomisk framgång (huvudstrategier)

1.
Skapa ekonomisk rörelsemarginal
En ekonomisk rörelsemarginal möjliggör en stabil och långsiktig ekonomi och ger möjlighe-
ter att klara sig också i överraskande situationer och under dåliga tider. Dessutom är det den
bästa garantin för att kommunen inte ska klassificeras som kriskommun.
2.
Kostnadseffektiv serviceproduktion
Inom serviceproduktionen nås kostnadseffektivitet särskilt genom att man bygger upp och intensifierar samarbetsformer (såväl internt som externt) samt genom lyckad konkurrensut-sättning av service (förutsättningen är tillräckligt med serviceproducenter). Vid sidan av serviceöverföring till informationsnätet och utnyttjande av ny teknologi fäster man särskild vikt vid personalens motivations- och kompetensnivå. Långsiktig och effektiv ägarpolitik
Särskild vikt fästs vid skötseln av markegendom och fastigheter. Till kommuens ägarpolitik
hör att se till att beslut om försäljning av egendom alltid fattas utgående från en övergripan-
de plan och kommunens långsiktiga utvecklingsstrategi. Dessutom bör koncernens och dot-
terbolagens verksamhetsmål och ekonomiska mål bestämmas och fogas till kommunens
strategiska ledning.
8.3. Behärskad övergång till en balanserad ekonomi (riktlinjer för verksamheten på
tre års sikt)

Före samgången:
Samtliga fyra kommuner och Samkommunen för hälsovården i Lovisanejden sköter sin
ekonomi omsorgsfullt före sammanslagningen och tillämpar bestämmelsen i 33 § i kom-
munindelningslagen om behörigheten hos myndigheter i en kommun som upplöses.
Kommunerna följer investeringsprogrammet för 2008 och 2009 i den budget och ekonomi-
plan som godkänts i fullmäktige 2008. Om det uppstår ett absolut behov av att göra en inve-
stering som avviker från planen bör man separat avtala om det i organisationskommissio-
nen.
Kommunerna uppgör sina budgeter för 2009 så att varje kommun uppnår ett till årsbidraget
positivt resultat under det sista verksamhetsåret.
Den nya kommunens ekonomi planeras före samgången utgående från att den nya kommu-
nen samlar in lika mycket i skatter som kommunerna skulle samla in sammanlagt skilt för
sig.
Efter samgången:
Man eftersträvar en behärskad ökning av verksamhetsutgifterna (i statens basservicepro-
gram ca 4 %) samt ett årsbidrag som täcker åtminstone avskrivningarna.
Investeringar finansieras i regel med årsbidraget; främmande kapital används i första hand
för utvecklingsinvesteringar och för att effektivera verksamheten.
Man försöker hålla den nya kommunens inkomstskatteprocent på en konkurrenskraftig nivå
i jämförelse med motsvarande regioncentra och medelnivån för kommunerna i närområde-
na.
Taxorna för kommunala avgifter och kommunala stadgor som utfärdats med stöd av olika
lagar förblir även efter ändringen i kommunindelningen i kraft i tillämpliga delar inom de
områden som de har gällt. Taxorna för kommunala avgifter, såsom avfallshanterings-,
byggnadstillsyns-, marktäkts- och vatten- och avloppsavgifterna, justeras i enlighet med 31
§ i kommunindelningslagen utan dröjsmål så att de börjar motsvara den nya kommunindel-
ningen.

9. Framställning om ändring av kommungränserna
Avtalskommunerna förbinder sig att gemensamt framställa för finansministeriet att området Vastila-Haavisto ansluts till Pyttis kommun i samband med ändringen i kommunindelningen. Området har ingen landförbindelse med den nya kommunen. Ändringen skulle förbättra lev-nadsförhållandena för invånarna i området.
10. ÖVRIGA VILLKOR
Om det förekommer motstridigheter mellan avtalets språkversioner iakttas den finskspråkiga versionen.
UNDERTECKNANDE AV AVTALET

Lovisa den 4 augusti 2008
LILJENDAL KOMMUN
Nils

LOVISA STAD

Åke

PERNÅ KOMMUN

Lars

STRÖMFORS KOMMUN

Taisto

Source: http://www.liljendal.info/avtalet.pdf