Sito in Italia dove è possibile acquistare la consegna acquisto Viagra a buon mercato e di alta qualità in ogni parte del mondo.

Microsoft word - faq_sv.doc

EU:s sjätte ramprogram för forskning
Frågor och svar
Vad är EU:s ramprogram för forskning?
Ramprogrammet är EU:s viktigaste redskap för forskningsfinansiering i Europa. Europeiskakommissionen lägger fram förslag till programmet, och detta antas sedan av rådet ochEuropaparlamentet i ett medbeslutandeförfarande. Ramprogrammen löper i fem år, och det sista åretav varje program överlappas av första året i nästa program. Ramprogrammen har pågått sedan1984. Sjätte ramprogrammet kommer att vara helt operationellt från och med den 1 januari 2003.
Vilka är sjätte ramprogrammets huvudmål?
Sjätte ramprogrammet skall bidra till skapandet av ett verkligt ”europeiskt område förforskningsverksamhet” (European Research Area – ERA). Det europeiska området förforskningsverksamhet är en vision för den europeiska forskningens framtid, en inre marknad förvetenskap och teknik. Det skall främja spetsforskning, konkurrenskraft och innovation genomförbättrat samarbete och ökad samordning mellan alla olika nivåer. Ekonomisk tillväxt blir allt merberoende av forskningen, och de enskilda länderna kan inte längre på egen hand lösa många av deproblem näringslivet och samhället står inför idag, eller som kan förutses i framtiden. Vid toppmötet iLissabon i mars 2000 efterlyste stats- och regeringscheferna ett bättre utnyttjande av Europasforskningsinsatser, vilket skulle kunna uppnås genom skapandet av ett europeiskt område förforskningsverksamhet. Ramprogrammet är det finansiella instrument som skall bidra till att deteuropeiska området för forskningsverksamhet blir verklighet.
Vem bestämmer hur forskningsmedlen skall användas, och på vilka grunder?
När rådet och Europaparlamentet väl har antagit ramprogrammet är kommissionen ansvarig för dessgenomförande. Det finns inga ”nationella kvoter” för ramprogramsmedlen. I stället kan följandeviktiga principer nämnas: - EU kommer endast att finansiera projekt som omfattar flera parter från olika länder.
- Ramprogrammets medel betalas ut efter konkurrensutsatta, öppna ansökningsomgångar som regelbundet offentliggörs av kommissionen.
- Endast sådana projekt vars omfång och målsättningar överensstämmer med de prioriteringar som anges i meddelandet om ansökningsomgången kommer att vara behöriga för finansiering-en inom ramprogrammet.
- De inlämnade projektförslagens kvalitet och tekniska relevans kommer att bedömas av externa, oberoende experter. I snitt bedöms varje projekt av fem experter.
- Ramprogrammets medel är inga subventioner till forskningsorganisationer eller företag, och får endast användas för noga angivna verksamheter eller forskningsutvecklingar.
Hur skiljer sig sjätte ramprogrammet från tidigare ramprogram?
De tidigare ramprogrammen har bidragit till att skapa en kultur av vetenskapligt och teknisktsamarbete mellan olika EU-länder, och har varit av stor vikt för en rad goda forskningsresultat.
Däremot har de inte lett till några varaktiga resultat när det gäller samstämmighet på europeisk nivå.
Därför har sjätte ramprogrammet omstrukturerats och inriktats på följande mål: - De europeiska forskningsinsatserna skall koncentreras på ett begränsat antal prioriteringar, särskilt inom områden där samarbete på europeisk nivå medför klara fördelar.
- Man skall sträva efter att stegvis integrera de olika berörda parternas insatser på olika nivåer.
- Man skall främja forskningsverksamhet som kan ha varaktiga ”strukturförändrande” effekter.
- Man skall främja verksamhet som förstärker Europas allmänna vetenskapliga och tekniska bas.
- Man skall utnyttja kandidatländernas vetenskapliga potential för att förbereda och främja deras anslutning till EU, vilket även kommer att medföra fördelar för den europeiska forskningen i all-mänhet.
Hur stor är den allmänna budgeten, och hur kommer den att fördelas?
Sjätte ramprogrammet kommer att ha en budget på 17,5 miljarder euro. Detta motsvarar nästan 4 %av hela EU:s budget för 2001, och 5,4 % av de offentliga (icke-militära) forskningsutgifterna i Europa.
7 % av detta belopp (1 230 miljoner euro) kommer att gå till kärnenergiforskning inom Euratom-ramprogrammet.
Vilka viktigaste prioriteringar gäller för ramprogrammet?
Ramprogrammet syftar till att göra forskningen på EU-nivå mer målinriktad och integrerad, och till attstrukturera det europeiska området för forskningsverksamhet och förstärka dess grunder.
Den största delen av budgeten kommer att gå till att ”koncentrera och integrera” framtida
forskningsverksamhet inom sju prioriterade tematiska områden. I tabellen nedan anges dessa
prioriteringar och de anslag som avsatts för dem.
Prioriterat temaområde
(miljoner euro)
Biovetenskap, genforskning och bioteknik för förbättrad hälsa Nanoteknik, multifunktionella material och nya processer Hållbar utveckling, globala förändringar och ekosystem (inbegripet energi- och transportforskning)Medborgare och styrelseformer i ett kunskapssamhälle Man har anslagit 555 miljoner euro för forskning till stöd för EU-politiken och för att göra prognoserom vetenskapliga och tekniska behov. 430 miljoner euro kommer att avsättas för tvärvetenskapligforskning med små och medelstora företag, och 315 miljoner euro avsätts för internationelltforskningssamarbete.
Följande belopp har avsatts för att bidra till “att strukturera det europeiska området för
forskningsverksamhet”
:
Verksamhet
(miljoner euro)
Dessutom kommer 320 miljoner euro att ges ut för åtgärder som skall ”förstärka grunden för det
europeiska området för forskningsverksamhet”.
Av dessa skall 270 miljoner euro användas för
stöd till samordning av verksamheten. där EU kommer att finansiera kostnaderna för samordning
mellan nationella och regionala forskningsprogram eller forskningsinsatser. 50 miljoner euro är
avsedda för stöd till en samstämmig utveckling av de olika strategierna för forskning och innovation.
Vilka är de ”nya instrumenten”?
Hittills har ramprogrammen nästan uteslutande genomförts med hjälp av projekt förforskningssamarbete. Detta var mycket effektivt när projekten inleddes, men det har två nackdelar: - Oftast upphörde samarbetet i projektkonsortiet när projektet väl var genomfört.
- I många fall var projekten inte tillräckligt stora för att uppnå en ”kritisk massa” och få mer långt- gående följder, varken ur forskningssynpunkt eller ur industriell eller ekonomisk synpunkt.
För att råda bot på detta och bidra till skapandet av ett europeiskt område för forskningsverksamhethar två nya instrument utvecklats, som kommer att tillämpas i sjätte ramprogrammet, nämligenspetsforskningsnät och integrerade projekt.
Principen bakom båda dessa instrument är att snarare finansiera sammanhängande program förforskningsverksamhet än många små projekt, medan man samtidigt ger de europeiskaforskarkonsortierna så stor frihet och flexibilitet som möjligt.
Spetsforskningsnät skall stegvis integrera nätverksparternas verksamhet, så att det uppstår
”virtuella spetsforskningscentra”. Integrerade projekt kommer att vara mycket stora projekt som
skall ge målinriktad forskning med klart definierade vetenskapliga och tekniska mål den ”kritiska
massa” som krävs.
Dessutom är det meningen att man skall tillämpa ett instrument som i princip har existerat förut, mensom inte använts. Det rör sig om möjligheten för EU att delta i forskningsprogram som genomförs avflera medlemsstater tillsammans. Denna möjlighet fastställs uttryckligen i artikel 169 iAmsterdamfördraget.
Vilka regler gäller för deltagande?
”Reglerna för deltagande” är de regler som gäller för det konkreta genomförandet av all EU-forskningi ramprogrammet. I reglerna ingår detaljerade bestämmelser om bland annat följande frågor: - Vilken typ av organisationer som kan ansöka om EU-bidrag, och i vilka länder de måste vara - Minsta antal projektparter som skall delta i ett projektförslag för att projektet skall kunna komma - Vilka typer av instrument som skall användas i ramprogrammet.
- Vilken typ av finansiering som kommer i fråga för de olika utvalda projekten.
- Principer för utvärderingen av projektförslagen.
- Regler för de avtal som kommissionen kommer att sluta med framgångsrika sökande.
- Regler för spridning och utnyttjande av de forskningsresultat som uppnås i forskningsprojekt Liksom besluten om ramprogrammen antas reglerna för deltagande av rådet och Europaparlamenteti ett medbeslutandeförfarande.
Vad är ”inbjudan att inkomma med intresseanmälan”?
Den 20 mars offentliggjorde kommissionen en ”inbjudan att inkomma med intresseanmälan”.
Kommissionen ville på detta sätt få in så mycket reaktioner som möjligt från den akademiska världenoch näringslivet om vilken banbrytande forskning som skulle kunna genomföras inom deprioriteringar och nya instrument som fastställts för sjätte ramprogrammet.
Konkret uttryckt: en ”inbjudan att inkomma med intresseanmälan” innebär att forskargrupper ochkonsortier till kommissionen kan lämna in utkast till projekt som de kan tänkas vilja söka bidrag förnär de verkliga ansökningsomgångarna offentliggörs senare i år. På så sätt vill man se till attEuropeiska kommissionens strategiska mål och forskarvärldens och näringslivets intressen verkligenstämmer överens.
Det är första gången som sådana intresseanmälningar testas.
Reaktionen på denna unika inbjudan bekräftade att kommissionen hade satsat rätt: Man fick in över15 000 anmälningar. Dessa kommer att granskas under sommaren, och resultatet av granskningenkommer att beaktas när ansökningsomgångarna färdigställs.
Vad är en ansökningsomgång?
Eftersom ramprogrammets budget utgörs av skattebetalarnas pengar måste ramprogrammetgenomföras på ett öppet sätt som garanterar insyn, jämlikhet i fråga om tillgång och rättvisbehandling av alla sökande. Därför genomförs ”ansökningsomgångar” som offentliggörs i Europeiskagemenskapernas officiella tidning och på kommissionens Internetsidor. Forskargrupper ochkonsortier som vill lämna in projektförslag inom ramen för sådana ansökningsomgångar har normaltsett minst tre månader på sig att sammanställa och lämna in förslaget.
När ett projektförslag har kommit in kontrolleras det först och främst huruvida det uppfyller följandebehörighetskriterier: - Har det kommit in innan ansökningstiden löpt ut?- Är projektparterna behöriga att erhålla EU-bidrag?- Är projektparterna etablerade i något av de länder som är behöriga för EU-bidrag?- Kan man få stöd för det föreslagna forskningsämnet?- Har den föreslagna forskningens etiska aspekter beaktats tillräckligt? Därefter bedöms projekt- förslagens vetenskapliga och tekniska kvalitet av externa sakkunniga. Dessa lämnar sedan inen förteckning över de projekt som de rekommenderar för stöd till kommissionen.
Hur mycket pengar kan jag räkna med att få om mitt projekt väljs ut för finansiering?
Det kan variera mycket, beroende på projekttyp, antalet projektparter och den planeradeforskningens ambitionsnivå och omfång. Allmänt sett kan man säga att kommissionens försök attkoncentrera sina insatser och bygga upp en kritisk massa genom samarbetsåtgärder kommer attleda till större projekt, större konsortier och därigenom också till högre bidrag för varje enskildprojektpart. Men kommissionen kommer ändå även i fortsättningen att ge tillräckligt stöd till små ochmedelstora företag och småprojekt, även om det kommer att ske på ett mer sammanhängande ochsamordnat sätt.
Vem kan ansöka om EU-bidrag? Vem har verkliga chanser att få bidrag?
Alla rättssubjekt, dvs. fysiska personer och juridiska personer som är etablerade enligt nationell ellerinternationell rätt eller enligt EU-rätt, kan ansöka om och erhålla stöd.
Konkret innebär det att universitet, forskningsinstitut, små och medelstora företag och stora företagalla har samma rätt att ansöka, liksom även potentiella användare av teknik och tekniktillämpningar.
Naturligtvis måste alla uppfylla de grundläggande kraven i reglerna för deltagande. Ramprogrammetdefinitivt inte bara vänder sig till den akademiska världen eller till stora nationella och internationellaföretag.
Kan man få någon form av hjälp från kommissionen eller de nationella myndighe-
terna om man inte har någon erfarenhet av ”Bryssel” och känner sig osäker med
alla nya regler och bestämmelser?

Europeiska kommissionen försöker ge öppen och lättillgänglig information, och svarar på allmännaoch specifika frågor. Till stor del finns de allmänna upplysningarna nu på Internet, men enskilda, merdetaljerade frågor kan bäst skickas per fax eller epost.
Om någon föredrar att fråga och få svar på sitt eget språk när det gäller ramprogrammet och deneuropeiska forskningen i allmänhet kan man vända sig till de nationella kontaktpunkterna i respektiveland. Dessa utses av de nationella myndigheterna, och nätverket av nationella kontaktpunkter försjätte ramprogrammet håller för närvarande på att byggas upp.
Vad har ramprogrammets åtgärd för ”forskning och samhälle” att göra med de and-
ra verksamhetsområdena för forskning och teknisk utveckling på hög nivå?

Industrisamhällena blir allt mer beroende av forskning och avancerad teknik. Vetenskapens ochteknikens allmakt skapar möjligheter men medför också risker. Riskerna blir allt mer uppenbara, inteminst på grund av den allmänna debatt som utlöstes av ”galna kosjukan”, eller debatten om genetisktmodifierade organismer och användningen av stamceller för medicinsk forskning.
Ramprogrammet skall främja spetsforskning och teknisk utveckling på hög nivå genom en välunderbyggd offentlig debatt om forskningens roll i de moderna samhällena. Debatten skall leda till attallmänheten får ökad kunskap om forskningsfrågor och forskningsprocessen, och till att forskarebättre förstår allmänhetens synpunkter och farhågor i samband med vetenskap och forskning. Ökadkunskap om forskningens roll i samhället och närmare kontakter mellan vetenskapen och dessforskningsämnen å ena sidan och allmänheten å den andra kan också bidra till att ungdomensintresse för forskning och vetenskapliga yrken ökar.
Gästforskare har alltid funnits i Europas vetenskapliga historia. Varför satsar EU nu
så mycket på forskares rörlighet?

Främjandet av forskarnas rörlighet (och därmed deras utbildning) är inte nytt för sjätteramprogrammet. Programmen för forskarutbyte hör till de framgångsrikaste verksamheterna itidigare ramprogram, men deras främsta svaghet var att de, liksom andra åtgärder i de tidigareramprogrammen, inte omfattades av något stort, omfattande totalkoncept. Detta skall ändras. Detnya systemet skall inte vara begränsat till studerande på doktorandnivå eller unga färdigexamineradeforskare. Det skall vara öppet för sökande från tredje land, det skall aktivt uppmuntra europeiskaforskare som arbetar i tredje land att återvända till Europa för att stoppa begåvningsflykten,institutioner skall kunna söka bidrag för att ta emot forskare från andra länder på samma sätt somenskilda forskare kan söka bidrag för att arbeta i ett laboratorium i ett annat land. Slutligen skall detnya systemet försöka lösa alla de strukturella problem som hindrat forskarnas rörlighet. Det gällersocial säkerhet, beskattning, men också yrkesutveckling och karriärutsikter, där de nationellasystemen hittills i princip varit stängda för sökande från andra länder, även om det rör sig om andramedlemsstater.
Denna satsning på mänskliga resurser och deras rörlighet bygger på föreställningen att allt eftersomden moderna vetenskapen blir komplexare och mer sammanvävd ökar behovet av forskare medinternationella erfarenheter i sin utbildning. Det finns ingen anledning att tro att man bara kan få dentypen av utbildning i USA. Därför är en satsning på mänskliga resurser inom vetenskap ochforskning, som går ut på att främja deras rörlighet, ett mycket viktigt bidrag till skapandet av etteuropeiskt område för forskningsverksamhet.
Har EU verkligen råd att investera så mycket i att bygga och underhålla forsk-
ningsinfrastruktur?

Att upprätta och underhålla Europas grundläggande forskningsinfrastruktur kommer även ifortsättningen att vara de nationella myndigheternas och andra investerares uppgift, medanramprogramsinsatserna för ”forskningsinfrastruktur” tjänar andra syften.
Forskningsinfrastruktur är mycket viktig men också extremt dyr. Därför finns det luckor i den.
Ramprogramsmedlen skall bidra till att göra forskningsinfrastrukturen till ryggraden i det europeiskaområdet för forskningsverksamhet. Därför är det viktigt att planera, bygga, underhålla och användaforskningsinfrastrukturen på ett samordnat sätt, så att så många forskare och forskarlag som möjligtfrån alla delar av Europa skall kunna ha nytta av den. Det är det som den nyaramprogramsverksamheten inom detta område går ut på. Detta koncept utgår från en mycket breddefinition av begreppet ”forskningsinfrastruktur”. Tidigare tänkte man ofta på stora anläggningar ochmaskiner (särskilt inom fysiken), men en modern och mer användbar definition avforskningsinfrastruktur skulle även omfatta stora databaser, omfattande vetenskapliga samlingar ochnaturligtvis även stora kommunikationsnät som är en förutsättning för att man skall kunna bedrivaspetsforskning med enskilda forskare och forskargrupper på olika platser i världen.
Ramprogrammet skall främja spetsforskning. Vem avgör vad det är?
För det första är det viktigt att påpeka att ramprogrammets stöd till spetsforskning inte betyder attman kommer att främja nationella prestigeprojekt.
Bedömningen av spetsforskning och vetenskaplig kvalitet (särskilt när det gäller de planerade”spetsforskningsnäten”) kommer att utföras av internationellt erkända forskare och sakkunniga inomde berörda områdena. Förslagens kvalitet kommer alltså inte att bedömas i ett byråkratiskt ellerpolitiskt förfarande utan med hjälp av expertutlåtanden och vetenskapliga samråd. De sakkunnigakommer att bedöma alla enskilda deltagare i varje nätverk för att fastställa deras vetenskapligakvalitet och profil. Sedan kommer de att bedöma kvaliteten på nätets gemensammahandlingsprogram, och försöka avgöra om det är sannolikt att nätet kommer att uppnå den kritiskamassa som krävs. De kommer dessutom att bedöma nätverkets föreslagna forskningsverksamhetför att avgöra hur relevant den är och om den är av tillräckligt hög kvalitet. Slutligen kommer de idetalj att granska den föreslagna nätverksförvaltningens kvalitet.
Därigenom kommer man att kunna vara säker på att begreppet ”spetsforskning” har en konkretbetydelse inom sjätte ramprogrammet.
Ytterligare upplysningar finns på följande Internetadress: http://europa.eu.int/comm/research/fp6/index_en.html

Source: http://www.ganimides.ucm.cl/aurrutia/conicyt/cd_azul/pdf/faq_sv.pdf

Assurant07-01-2008

PROFESSIONAL INSURANCE BROKERAGE Assurant News Assurant News Agent Li Rate Reductions of up to brary — Always Something New The Agent Library is an online resource for information on Assurant Health products, processes, and technology – al in oneplace. Agents now have access to several interactive presentations, with voiceover, which you can access anyt

ach2.org.au

Funded Expressions of Interest 1 July 2013 to 31 December 2014 Associate Professor David Anderson . Burnet Institute. Plasma collection/drying device to facilitate HIV viral load testing for patients in remote settings. Professor James Beeson . Burnet Institute. Carbohydrate inhibitors of HIV - potential microbicides and therapeutics. Dr. Rob Center . The University of Melbourne.

Copyright © 2010-2014 Medicament Inoculation Pdf